Biljetterna är i hamn. Den här gången gick det vägen. Jag vet inte vad jag ska känna. Glädje tror jag. Visst är jag glad. Men som idrottare brukar säga: jag måste smälta det.
Mest anteckningar ur min skalle. I ord och bild kväver ett otydligt behov. Tanke och handling sammanflätas utan krusiduller från någon typ av mental direktlänk, i ett försök att återupptäcka bloggandet, finna ro i rotlösheten, uppfinna meningslösheten, fånga ett ögonblick i tiden. Tja, en ganska allmän och opretentiös blogg.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar