Trötthet, trötthet jag är inget utan dig. Snälla kom till mig. Skriv inget brev, det har tiden redan gjort. Kom bara, stig in. Ta mig dit du brukar, jag vill in. Varför ringer klockan när tiden står stilla? Ge dig, ge mig.
Mest anteckningar ur min skalle. I ord och bild kväver ett otydligt behov. Tanke och handling sammanflätas utan krusiduller från någon typ av mental direktlänk, i ett försök att återupptäcka bloggandet, finna ro i rotlösheten, uppfinna meningslösheten, fånga ett ögonblick i tiden. Tja, en ganska allmän och opretentiös blogg.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar