Av en händelse hamnade vi ett gäng på söderport. Sista kvällen innan stället spikas igen för alltid. Den södra posten, sista utposten innan förorten. Slutet på legendarisk taverna. Kanske söders sista äkta hak. Med vemodblandad stolthet knallar jag ut ur dörren, för första och sista gången.
Mest anteckningar ur min skalle. I ord och bild kväver ett otydligt behov. Tanke och handling sammanflätas utan krusiduller från någon typ av mental direktlänk, i ett försök att återupptäcka bloggandet, finna ro i rotlösheten, uppfinna meningslösheten, fånga ett ögonblick i tiden. Tja, en ganska allmän och opretentiös blogg.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar