Jag har i princip suttit och skrivit hela kvällen. Jag skriver med och utan mål. Jag skriver krönikor om livet. Vad ska jag med dem till? Det måste finnas nån ände, nåt slut, ett hem för dem. Ett bra hem. Jag ser det bara inte.
Mest anteckningar ur min skalle. I ord och bild kväver ett otydligt behov. Tanke och handling sammanflätas utan krusiduller från någon typ av mental direktlänk, i ett försök att återupptäcka bloggandet, finna ro i rotlösheten, uppfinna meningslösheten, fånga ett ögonblick i tiden. Tja, en ganska allmän och opretentiös blogg.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar